Rock´n Roll Rally 2008

Så skriver Vimmerby Tidning

Läs mer hos Wallerstad Crescent Compact Club, där finns massor av bilder.

Kolla Bosse Hammarbergs fotoalbum från rallyt

En halvtimma innan starten var det nästan bara vi själva och korvhandlarn på plats. Och när man väcktes vid sextiden på morgonen av att regnet smattrade på fönstret, var det lätt att föreställa sig att det inte skulle bli någon trängsel.

Men – årets Rock´n Roll Rally kom till slut att locka 111 startande. När regnet väl lugnade sig, började skarorna strömma till från alla håll.

Det var lätt att hålla sig för skratt…


Lite bättre blir det när korvhandlare Svesse har kommit igång.

Åke har just köpt vinstlotten, men det visste varken han eller någon annan då.


Tom är beredd att ta emot anmälningar, ska det komma några?


En provstart är aldrig fel.


Från campingen kom Östersundsgänget. Jussi från Värmland fanns på plats med sin berömda Hellfrogg. Han gjorde en stark insats som körde ner från Vålberg helt solo för att vara med.
Och Kalle från Nässjö gjorde en minst lika tuff insats, som moppade till Hultsfred, åkte rallyt och drog tillbaka sedan, en tur på så där en 30 mil eller så!
Så fanns här förstås också kompisarna från Wccc och många, många andra.


Mot centrala Hultsfred!

 

Det var ett magnifikt startfält som drog iväg. Thorbjörn körde först genom Hultsfred på den sedvanliga paraden. Och släppte sedan i väg fältet för fri fart.

Första prövningen blev Gnöttlerumsbacken, där en och annan fick prova tramporna. Medan andra knappt märkte stigningen.

Färden gick vidare till Ormestorp och över till Fallhult, en fin slingrig grusväg med äkta smålandskaraktär. På den här lilla vägen inträffade första kända haveriet. En kille på en Fram King råkade ut för ”lus i motorn” och när loppan skulle tas omhand blev han stående med hela tändkabeln i handen. Den lossnade från spolen. Och någon svänghjulsavdragare fanns inte att hitta i närheten. Men skam den som ger sig. Med goda vänners hjälp hankade han sig fram till sitt jobb, bilverkstan i Fallhult. Och sedan dröjde det inte länge förrän Framen var med i leken igen.

Från Fallhult gick färden ner till Lerkärret, där äventyret började på allvar. Först ett par kilometer på spikrak grusväg, som sedan gick över i rena traktorvägen. Med djupa vattenpölar och allt. Åkarna plaskade fram genom innanhavet och trivdes gott. Några fick det lite blött om fötterna, men det var det värt om man fick skvätta på kompisarna…

En nyhet för i år var att tipspromenaden fått en liten annorlunda utformning. Nu var det stopp på ett par ställen för tipsfrågor, innan den slutgiltiga tipsrundan vid fikastoppet. En nyordning som verkade gå hem hos deltagarna. Gott om tillfällen att snacka, utan att för den skull behöva stanna vid varje mjölkpall.

Thorbjörn hade totat ihop inte mindre än 21 tipsfrågor av nostalgisk karaktär.

Tyvärr körde en åkare omkull vid Ekenäs. I fallet slog föraren i en sten och skadade  tänder och näsa. Inga frakturer har upptäckts men föraren är ordentligt mörbultad i kroppen.

– De som tog hand om mig, min moped och mina kompisar var väldigt bussiga och professionella, säger den skadade.

Från arrangörshåll beklagar vi det inträffade och önskar snar bättring.

Färden gick vidare till Hagelsrum, och den gamla masugnen, där fikat stod uppdukat. Yvonne, Tinne, Fia och Elin såg till att det fanns kaffe, saft och mackor till deltagarna.


Fikastopp vid masugnen i Hagelsrum. 

Från fikastoppet for gänget vidare till Målilla, där Jonte stod och mekade för fullt. Brytarna på raketarn hade sagt upp sig. Men han fick snart fart på maskinen igen och fortsatte förbi endurosträckan vid sanatoriet och ut på Hammarsjövägen. Då sa motorn ”Pjutt” och blev tvärtyst. Det visade sig att pysen hade gängat ur sig och skjutits iväg som en projektil. Men ventilen återfanns snart hängande i viren. Men packningen var borta.

 

Jonte hade dock en gammal wonderbaum hängande på styret. Och eftersom den doftat klart, offrades den och blev till en tillfällig packning. Som – under över alla under- fungerade. Maskinen startade och gick hela vägen hem.

Totalt sett mätte sträckan för dagen sex och en halv mil. En ansenlig sträcka på moppe och Affe i följebilen behövde inte åka ensam hela vägen. Tre moppar fick följa med på släpet tillbaka.

Vid målet var det som vanligt dukat till middag. Kroppkakorna stod på spisen och det var fritt fram att smörja kråset.

Efter middagen var det också dags för rockbandet Lil´Camille & the Rattletones att spela upp sin härliga Rockabilly. Tidigare år har vi fått lite synpunkter att det varit för lite rock´n roll i rallyt. Men nu tog vi skadan igen med marginal. En kanonspelning blev det, trots en del närgångna getingar.

Till årets rally hade vi också skaffat fram en lotterimoppe utöver det vanliga. En totalrenoverad Husqvarna Roulette stod och glänste på sitt podium i väntan dragningen.

Det blev förstås rusning efter lotterna, det fanns ju bara 600 att köpa i hela lotteriet. Så det blev snart tomt på ringarna.

Lycklig vinnare av Rouletten blev Åke Nilsson i Ormestorp. Som dessutom vann en basketkorg på tipspromenaden.

Så var Rock´n Roll Rally 2008 till ända. Endast After Race återstod. Och det är en helt annan historia…

Text: Olof Carlson
Bilder: Katarina Genberg,
Mattias Sävenstrand och Thorbjörn Svahn.