Rock´n Roll Rally 2010

Otroligt… 171 deltagare. Nytt rekord för vår del. Och vilken sanslös tur vi hade med vädret. Regnet hängde i luften nästan hela dagen, men det kom inte mer än att man kunde räkna dropparna på fingrarna. Eller kanske snarare på visiret.

Det här var åttonde gången som rallyt kördes i Hultsfred. Och mycket var sig likt från förr. Men det fanns också en del nyheter. I år hade vi till exempel öppnat för veteranmotorcyklar också. Och det var ett tiotal mc-åkare som nappade och som var med och trängdes på startplatsen.

Stamgästerna Hillbilly och Irby från Vålberg i Värmland hälsade på i år också. Och Ismo från Stockholm som glänste i sin guldkavaj. Henry från Jokkmokk var också med i startfältet på en gammal och mycket rostig Crescent, upphittad i ett masoniteskjul i Göteborg. Vi hade många långväga gäster i Rallyt, och det är förstås väldigt roligt.

Några verkliga eldsjälar åkte moppe till Hultsfred, både från Nässjö och Tranås. Det handlar om närmare tio mil enkel väg. För att sedan åka mopperally på sju mil och att köra hem sedan…

Som vanligt startade vi med mopedkortege genom centrala Hultsfred. Vilket orsakade 15 minuters trafikkaos. Till vardags förhåller det sig ju så, att är det tre bilar samtidigt i en korsning så är det totalstopp åt alla håll. Och nu kom det 171 moppar i en lång rad. Tro det eller ej, men det blev faktiskt bilköer på Hagadalsgatan… Men – bilisterna tog det med ro och släppte fram hela karavanen obruten.

Utmed vägen genom köpingen samlades också en hel del publik, som njöt av det ovanliga skådespelet. Ja lite varstans utmed färdvägen samlades åskådare för att titta på mopparna som knattrade förbi. Tältstolar, flaggor, glada tillrop.

Undertecknad vill ta tillfället i akt att tacka publiken för hjälpen. Någonstans mellan Brunnsvik och Bjärkhult blev det loppa på stiftet. Precis vid en publikplats. Och när det stannade, kom publiken rusande på äkta rallymanér och knuffade igång igen. Stort tack. Jag kunde köra en kilometer till. Sedan blev det att göra som biskopen. Byta stift.

Efter starten i Hembygdsparken gick årets runda ut mot Venahållet. Till Basebo, uppför backarna mot Brunsvik och vidare till Bjärkhult. Så fick vi åka den otroligt krokiga vägen ner till Vederhult och därifrån till Östrahult.

I Brunsvik var det första frågestoppet, där deltagarna fick stifta bekantskap med Thorbjörns frågesport. Och det var inga enkla frågor. Svårt, men inte omöjligt, var parollen. I Östrahult blev det frågestopp nummer två. Där hade vi fått låna en stor, fin gräsplan av Verådalens Roteförening. Ett kanonställe för den här aktiviteten. Vi tackar och bugar.

Härifrån gick färden sedan vidare förbi Skinshult – som inte har något med skinnskallar att göra- och vidare till Dalsebo och sågverket, där ägaren ställde upp och lånade oss utrymme för fikaservering.

Med kaffe, ost och prickigkorvmacka . Precis som det ska vara. Och förstås den tredje rundan frågor. Här lämnades också tipslappen in och när startfältet kom i mål var allt färdigrättat och klart. Snabbt och smidigt.

Färden ställdes hemåt utmed gamla vägen, en fin runda med många branta backar. Mest nedför, och så småningom kom vi till Blaxhult och sedan blev det Vena och över Sönnerhult tillbaka till Hultsfred.

Vid målet blev det förstås traditionellt kroppkakekalas. Med både grädde och smör. Viktväktarna grinar illa över våra matvanor. Men – har man åkt moppe en hel dag krävs det riktigt käk. Prisutdelning och dragning i moppelotteriet stod också på programmet. Och förstås kvällens After Race-sittning i parken. Som kom att bli ganska välbesökt. Ett 30-tal personer samlades kring grillen.

Vi vill också tacka våra sponsorer för deras välvilliga bistånd. Axelssons gårdsbutik i Aby, ELJ-produkter i Hultsfred, H-Järn i Hultsfred, Vimmerby Tidning, Zaags i Hultsfred, CarCity, Phantasiabutiken och alla ni andra som varit med och skänkt priser till prisbordet.

Text: Olof Carlsson Foto: Thorbjörn Svahn

Oliver, Vicke d.y., Percy och Jocke in action.